torsdag 8 maj 2008

Telefonterror

För det mesta är vår vanliga telefon här i huset nertystad. Den står inkopplad och tyst i ett hörn med volymen avstängd så att vi inte ska höra den. Telefonsvararen är allt som eventuella uppringare möts av. Den här barriären är strikt nödvändig. För dagligen (och nattetid) ringer den där telefonen och allehanda försäljare försöker lura oss på olika sätt. När de möts av telefonsvararen lägger de oftast på och det är bara ibland som vi tvingas deleta några enstaka meddelanden från personer som hoppas på att vi ska nappa på deras erbjudanden ändå.

Jag är otroligt dålig på det där med försäljare och har ännu inte vant mig vid de försäljningstrick som man använder här både via telefon och dörrbesök. Deras mål är att få mig att säga ok, eller ja och de kommer att ljuga för att få det där accepterandet som innebär att de kan skicka hem något till mig. En del försöker få det att låta som om de ringer från någon myndighetsinstans och börjar med att ställa avväpnande frågor med röster som verkar specialanpassade för att göra mig osäker.

Idag var jag tvungen att låta telefonen vakna till liv eftersom jag väntar ett samtal. När telefonen ringde så svarade jag därför intet ont anande. Naturligtvis var det inte alls det samtalet jag väntade på utan någon helt annan. Det värsta är att jag blev så bortkollrad så att jag faktiskt inte är säker på om jag sa ja eller nej till erbjudandet. Jag tror att jag eventuellt kan ha varit oklar. Eventuellt dyker det upp ett kuvert här i Augusti där jag förväntas stoppa i "11 stamps for leukemia". Jag tror jag sa nej. Men säker är jag inte. Om nu bara det där samtalet jag väntar på kunde komma snart. För jag vill tysta den där telefonen igen så fort som möjligt.

Ett antal gånger sen jag flyttade hit så har det ringt på dörren och försäljare har försökt pracka på mig olika saker. Ibland är det självklart att de är försäljare och jag tackar nej och smäller igen dörren. Men ett par gånger har det varit personer som visar upp legitimationer och säger att de kommer från telefonbolaget eller någon annan mer officiell instans. De ser viktiga ut och de slänger sig med fraser som låter viktiga. En av de här killarna lyckades till och med nästan lura min mer härdade amerikanske make. Han som är mer van de olika knepen kom nästan så långt att han hade skrivit på ett papper innan han insåg att killen ljög och att han var på väg att köpa något.

Nejdå, sa killen, när min man ifrågasatte honom. Jag försöker inte alls sälja något. Det är bara det att vi just nu håller på med stora förändringar här i telefonnätet och vi vill komma in och byta ut alla era kablar mot optiska.....Min man tittar ner på pappret i sin hand och ser att det där utbytet kostar ett par hundra dollar. När han återigen ifrågasätter killen så får mannen plötlsigt väldigt bråttom att avlägsna sig. En stund senare googlar jag på Internet och hittar ett antal artiklar om hur människor i Michigan blivit lurade till att "köpa" den här tjänsten och senare insett att det inte bara kostar dem installation utan naturligtvis också en månatlig avgift. Sen dess är jag extra misstänksam. Jag slänger igen dörren oavsett hur officiella de ser ut. Jag får hoppas att det inte är allvar någon gång för de kommer att få ett helsicke att övertala mig.

1 kommentar:

Anonym sa...

För att slippa detta eviga ringade kan man sätta upp sig på National Do not call list. Då får ni bara samtal från de företag ni gör affärer med. Om ni beställt från en katalog får det ett år på sig att ringa, men när året är slut måste de sluta ringa, annars kan ni anmäla dem och det kostar upp emot 600 dollar om de bryter det.

Det är styrt av regeringen, och är toppen. När vi flyttade och var tvungen at byta nummer, så upptäckte vi hur lungt och skönt vi haft det! De först 31 dagarna innan alla telemarketers fick noteringen, så ringde det HELA DYGNET. Kolla in det på:

https://www.donotcall.gov/

Malin