Att lära sig älska ett nytt land

Jag har funderat lite kring vad jag skulle sakna från USA om jag åkte tillbaks till Sverige igen. För det blir ju lätt så att man bara jämför vad man saknar från det gamla hemlandet utan att tänka på de saker man ju faktiskt uppskattar med det nya landet också.

Nu har jag bara bott här i 2 1/2 år så listan är ännu så länge ganska kort. Det tar ju tid att anpassa sig och jag befinner mig fortfarande i "gnällstadiet" då hemlängtan fortfarande gör sig påmind nästan dagligen. Men jo det finns ändå saker jag skulle sakna - förutom maken givetvis!

Posten - jag gillar verkligen att alla paket levereras direkt hem utan att jag behöver ta mig till ett postkontor för att lösa ut något. Dessutom är det jättepraktiskt att bara lägga min egen utgående post i vår egen brevlåda och höja den lilla röda flaggan för att visa brevbäraren att han ska ta hand om den. Man kan verkligen inte skylla på att man inte har haft tid att pallra sig iväg för att posta något viktigt här när man bara har 20 steg ut till brevlådan. Jag kan dessutom få frimärken hemskickat med brevbäraren så jag behöver inte ens gå till affären för att handla det om jag inte vill.

Restauranger - jo vi har många fina restauranger i Sverige också men här är det billigare att gå ut och äta och servicen är för det mesta väldigt bra. Man behöver oftast inte ens beställa sallad och bröd separat eftersom de i allra flesta fall ingår i servicen. Dessutom behöver man aldrig betala för isvatten. Ett glas med vatten ställs alltid fram på bordet utan att man behöver fråga. Sen behöver man inte försöka få servitörerns uppmärksamhet genom att vifta med händerna eftersom servitörerna här är noga med att flera gånger under måltiden komma tillbaks och erbjuda påfyllning av glaset med mera. Så fort de ser att man ätit färdigt är de ofta snabba med att komma och erbjuda notan också. Det beror troligtvis på att servitörerna är beroende av sin dricks mer här och därför vill göra ett gott intryck samtidigt som man givetvis också vill se till att vårat bord blir redo för nästa gäst så fort som möjligt. Sen gillar jag faktiskt att man får med sig resterna hem. Portionerna är oftast stora nog så att den räcker till en läcker lunch dagen därpå också. I extrema fall räcker det till och med till lunch två dagar i följd också!

Serviceanda - Jo jag vet att de har betalt för det och att det ingår i deras jobb....men det är faktiskt himla trevligt att gå in i en affär här och känna sig välkommen. Jag vet inte hur många gånger jag lämnat en affär i Sverige därför att de två butiksanställda är så upptagna med att skvallra med varandra att de inte lagt märke till att jag behövt hjälp med något. Det gör skillnad att kassörskor och annan butikspersonal småpratar med kunderna och att de alltid verkar vara på jakt efter folk som ser frågande ut mellan hyllraderna.

Artighet - Man har hållt fast mer vid vikten av artighet mot varandra här. Jag vet att personen framför mig kommer att se till att jag inte får dörren i näsan när jag närmar mig utgången. Jag kan nästan alltid räkna med att människor som kommer gående i motsatt riktning kommer att hälsa mig med ett litet gomorron eller ett leende trots att vi inte känner varandra. Jag kan lita på att mannen som klipper gräsmattorna kommer att stanna motorn medan jag passerar för att jag inte ska bli översköljd av gräs på min väg förbi honom. Jag vet att mannen med den stora hunden som kommer gående mot mig kommer att väja undan så att jag inte måste hälsa på den där hunden om jag inte själv vill det. Små artighetsgrejer som jag faktiskt inte kan säga att vi alltid var så noggranna med i Sverige.

Förpackningar - Ja förpackningar är ibland oerhört stora här. Men de flesta är återförslutningsbara. Jag älskar att jag kan handla pålägg utan att själv föra över det i en plastpåse eller burk för att bevara dess färskhet längre.

Öppenhet - jag älskar att man bjuder mer på sig själv här. Jo det är sant att man inte kan tala om allt med alla amerikanare men de är åtminstone inte rädda för att göra bort sig. Sjungande butiksbiträden, främlingar som småpratar med en och grannar som inte är rädda för att prata med sina andra grannar gör att det är väldigt mycket lättare att skapa sociala kontakter här om man vill. När vi flyttade in i vårt nya hus var det många grannar som passade på att ringa på dörren och presentera sig själva och vi fick till och med telefonnumret till flera stycken ifall vi hade några frågor om någonting. Det har aldrig hänt mig i Sverige.

Listan över saker jag gillar med USA växer för varje månad som går. Så trots att jag saknar så väldigt mycket av Sverige så har jag ändå en förhoppning om jag med tiden ska passera gnällstadiet och njuta lite mer av mitt nya land. Sverige kommer alltid att vara mig kärt men det behöver ju ändå inte betyda att USA inte kan vara mig kärt det också.