Löparband

Det bidde ett löparband i allafall. Vi åkte ner till Walmarts SuperCentre i Lördags och hittade precis det där bandet som jag hade sett på nätet. Efter att maken stuvat in det i bilen insåg vi dock att det inte fanns en chans att jag också skulle få plats i bilen så jag fick vackert vänta medan han transporterade hem inköpet.

Trots att jag varit här i USA i över 2 år, så var detta mitt första besök på Walmarts och jag måste säga att jag nu verkligen förstår vad ett stort supermarket är! Man skulle säkerligen kunna spendera timmar med att gå igenom affären och leta fynd. Jag nöjde mig dock med endast titta. Efter att precis ha spenderat 200 dollar kände jag inte för att slösa bort mer pengar så jag köpte ett paket cigg och satte mig utanför i solskenet för att vänta på att min man skulle återvända för att hämta mig. Man ser verkligen en hel del intressanta typer när man sätter sig ner utanför en stor affär och tittar sig omkring.

Faktum är dock att efter att ha suttit en halvtimme och bara spanat in folk kände jag mig mycket smalare än vad jag gjort på en hel vecka. För i jämförelse med många av Walmarts kunder var jag smal som en sticka. En dam var så stor att jag undrade hur hon hade fått plats i den lilla bil som släppte av henne utanför entrén. Jo, vi har väldigt tjocka personer i Sverige också men det är tveklöst så att de finns i större mängd här. Det värsta tycker jag är när man ser de små barn som redan innan de hunnit in i tonåren redan är så tjocka att de har svårt att gå. När samma unge en stund senare kommer ut ur affären med en stor glass i händerna funderar jag på varför föräldrarna låter det bli värre. Jovisst alla ungar älskar glass men det skär i hjärtat när jag tänker på den här ungens framtidsutsikter. Jag är säker på att han vägde mer än jag. Det är inte normalt när man är i 8-års åldern.

Oavsett hur många andra som är tjockare än jag kvarstår dock att jag fortfarande måste gå ner i vikt och jag älskar det nya löparbandet! Jag har en förmåga att dagdrömma när jag är ute och promenerar utomhus vilket gör att jag har jättesvårt att hålla en hög takt då jag ofta kommer på mig själv med att ha saktat ner. Löparbandet låter inte mig tappa takten. Ett annat problem med att promenera kring området hemma är att det ofta blir ganska tråkigt eftersom jag ju redan sett allting redan. Löparbandet står placerat framför TV:n och jag tänker knappt på att tiden går och att jag promenerar medan jag tittar. Men jag märker efteråt att jag är betydligt tröttare än vad jag är efter en vanlig promenad. Svetten rinner och musklerna i benen bultar lite. 1 timme på bandet igår och 1 1/2 idag och jag känner mig helnöjd!

Min man har också roligt med löparbandet. Inte för att han motionerar utan för att han råkade se en film på YouTube med katter som promenerade på löparband. Just nu ligger han på golvet och försöker locka katten att gå på bandet. Han har försökt med godis som hon gladeligen äter - fast bara om bandet är avstängt...Just nu har han placerat en boll på bandet och medan det åker fram och tillbaka på bandet bevakar katten den intresserat. Men inte en chans att hon närmar sig det där bandet medan det är igång. Jag bara skakar på huvudet medan maken envist fortsätter försöka övertala katten. Och jag som trodde jag var envis!