Hallå där bevara det kvinnliga egot också!

Min man är enormt bra på att säga exakt fel saker vid fel tidpunkt. Nu vill jag ju inte att min man ska ljuga för mig - men ibland önskar jag att han varit lite bättre på att veta när han bara ska lyssna och inte kommentera eller rent av hålla med.

Man pratar ju alltid om att man ska vara försiktig med det manliga egot och hur man riskerar att i princip göra en man impotent i sängen om man är alldeles för brutalt ärlig. Men samma sak gäller faktiskt kvinnor också.

Jag har enormt dåligt självförtroende och för mig var det väldigt jobbigt att känna mig trygg i att vara naken inför min man. Jag har alltid kämpat med min vikt eftersom jag tyvärr verkar tillhöra den där kategorin som går upp i vikt bara man tänker på mat. Jag har lyckats hålla mig från att bli sådär extremt överviktig men för några månader sedan gjorde jag ett försök att sluta röka och gick upp 12 kg innan jag slängde mig över cigarettpaketet igen och gav upp alla tankar på att fortsätta vara rökfri. Så just nu är jag extra känslig för det där med vikt för jag vet att nu är jag bra nära att inte längre vara "klädsamt fyllig" utan istället vara "obehagligt fet".

Jag har märkt på min man att hans lust på senaste tiden har varit ganska sval så jag har ju givetvis själv dragit slutsatsen att det kan bero på mina extra kilon. Så igår sa jag till min man att nu jävlar måste jag se till att gå ner i vikt och googlade efter ett löparband att ha stående här hemma framför TV:n så jag kan promenera även när det regnar och blåser ute. Jag babblade på om hur jag vantrivdes med hur jag såg ut och han nickade och tröstade. I bara farten sa jag att det här med vikten ju också påverkade vårt sexliv. Kvinnor tänker ju ofta högt och vi är benägna att dela med oss av våra tankar till våra män. Men det är nu som han begår det där misstaget och istället för att bara lyssna eller trösta HÅLLER MED MIG OM ATT JO DET ÄR ETT PROBLEM! Jag översätter det där i mitt huvud till "Du är jättetjock älskling och jag vill inte ha sex med dig längre".

När han inser hur jag tolkade honom blir han ivrig att reparera skadan och fyller i med "men jag älskar ju dig ändå". Jo tack det är ju skönt att höra. Men det finns inte en chans att jag kommer att vara på humör att vara naken igen förrän jag har gått ner de där 12 kilona och gärna lite till. För jag vet att tills dess kommer min hjärna att tänka "han tycker jag är ful" om vi ens försöker ha sex med varandra. Och tro mig när en kvinnas hjärna lägger sig i sexlivet på det sättet så njuter hon inte överhuvudtaget.

För att översätta till de eventuella män som läser den här bloggen. Min mans kommentar är den kvinnliga motsvarigheten till "vilken liten penis du har". Jag får redan hur mycket kritik som helst om min kropp bara genom att läsa löpsedlarna på alla veckotidningar och kvällstidningar. Dagligen matas jag med reklam på TV som handlar om det där med vikt. Tro mig vi kvinnor är fullt medvetna om att vi är överviktiga. Faktum är att till och med många smala kvinnor tror de är tjocka. Vi tänker redan på att vi kanske inte duger utseendemässigt. Jag behöver verkligen inte höra det från min man. Jag vill att min man ska vara den i världen som står på min sida även om det innebär att han ibland väljer att vara sådär diplomatisk tyst istället för att hålla med mig.

Nu ska jag ut och ta en lång promenad och försöka bli av med de kalorier min frukost innehöll.