måndag 13 oktober 2008

Till salu

I helgen rullade ett nytt flyttlass iväg från vår gata. Det börjar kännas lite tomt här i grannskapet nu. Nästan hälften av husen på vår lilla gata är till salu snart och det verkar dröja länge innan vi får nya grannar eftersom det numera är rätt svårt att sälja hus här i Michigan. Två av husen här var till salu redan när vi flyttade in och har fortfarande inte blivit sålda.

Det bor många äldre här på området och långsamt försvinner de en efter en. Huset mittemot står tomt sedan frun i huset fick en stroke och maken valde att tillsammans med sin fru flytta till ett ålderdomshem, grannarna bredvid oss flyttar varje vinter till Florida och sätter upp en till salu skylt i förhoppning om att de ska lyckas sälja sitt hus och inte behöva komma tillbaks igen till sommaren, tre av våra grannar har dött i år och två har jag inte sett igen sedan ambulansen rullade in på gatan för att hämta dem. Vårt lilla område håller på att förändras och långsamt föryngras efterhand som de gamla ägarna byts ut mot nya yngre familjer. Tja, åtminstone om de där husen blir sålda någon gång.

Maken och jag ångrar ibland att vi var så snabba med att köpa det här huset. Inte för att vi inte trivs här utan för att vi inser att om vi hade väntat lite grann så hade vi kunnat köpa det väldigt mycket billigare. När vi köpte det här huset insåg vi inte att husmarknaden var så krisartad som den är. Vår mäklare skyndade på och fick det att låta som om vi hade väldigt bråttom att lägga ett bud på huset och att vi i princip riskerade att förlora köpet om vi inte skyndade oss. Jo, bråttom var det nog. Bråttom för mäklaren att tjäna lite pengar....för huset hade nog varit till salu ännu om inte vi hade köpt det.

Det känns fel att mäklare tjänar pengar procentuellt. Det borde inte ligga ett vinstintresse för en mäklare att sälja så dyrt som möjligt. Det borde inte heller vara så att en mäklare kan vara både säljarens och köparens mäklare samtidigt. Nej, vår mäklare var inte kontrakterad personligen av den gamle ägaren av det här huset. Men han var kollega till dennes mäklare eftersom de arbetar för samma stora mäklarföretag. Det känns fel.

Maken och jag lärde oss en hel del när vi köpte hus. Det är många saker som vi hade gjort annorlunda om vi idag var ute på husjakt. Saker vi inte tänkte på. Fast de där erfarenheterna kommer att bli till nytta nästa gång vi ska flytta. Fast maken och jag har lite olika åsikter om det där med att flytta. Han är övertygad om att vi kommer att bo i det här huset resten av våra liv medan jag mera ser det som en tillfällig plats och menar på att om 10 år eller så kommer vi säkerligen att vilja bo någon annan plats. Jag har aldrig bott på samma plats i så många år tidigare. Ända sedan jag var liten har jag varit van vid att man ibland packar ihop alla sina grejer och flyttar....Maken har bara bott i 4 olika hem i sitt liv medan jag har bott i 14 stycken. Hade jag vetat när vi letade hus att maken såg det som huset vi skulle stanna kvar och dö i så hade jag helt klart varit mycket mer kräsen när vi valde hus. Då hade jag strävat efter perfektion.

1 kommentar:

Anonym sa...

Intressant det där med mäklare det är samma i sverige, stress och bråttom för att mäklaren ska tjäna så mycket pengar som möjligt.

Jag tycker precis som du, kan inte bo för länge på samma plats, efter några år känns det "gammalt" och framför allt jag behöver något nytt att sätta tänderna i, nya grannar, nytt hus, ny miljö så är risken minimal att jag "fastnar" i vanor och det är roligt med utmaningar.