Ibland upptäcker man hur beroende man är av något först när det inte finns. Jag vaknade i morse och startade min dator för att som vanligt kolla mina mail och se över de svenska nyheterna. Men datorn bara tuggade och tuggade utan att få kontakt med Internet. Lite irriterad blev jag men tänkte att äsch jag kollar igen om någon timme.
Några timmar senare hade jag blivit riktigt frustrerad. Jag kände mig bortkopplad och bortglömd. Jag inbillade mig att det låg ett viktigt mail och väntade på mig därute i cyberspace. Kanske hade mina föräldrar försökt få kontakt med mig? Kanske tillbringade min mamma timmar med att vänta på att jag skulle koppla upp mig online och chatta med henne om något viktigt. Inga svenska nyheter, ingen svensk TV, ingen svensk radio och ingen gratis telefonkontakt med släkt och vänner.
Framåt eftermiddagen började jag tänka på att kanske skulle jag vara bortkopplad i flera dagar. Jag försökte njuta av det fina vädret ute och tog en lång promenad. Jag städade lite här hemma. Läste ett kapitel i en bok på terassen....och försökte koppla upp mig på internet minst en gång i timmen (ibland två).
Så äntligen för en stund sen så vaknar Google till liv. Äntligen ser jag ljuset i tunneln och kan kommunicera igen. En snabb koll av emailen - ingenting. En runda runt de forum jag läser - inget roligt. En koll på nyheterna - Sverige finns kvar.
Men jag inser att internet har blivit min livlina. Visst man kan ju alltid ringa hem till Sverige men det kostar ju en hel del. Jag behöver Internet för att känna mig närmare hemma. Det låter mig delta i det svenska livet via nyheter, TV och forum. Det låter mig finnas tillhands för mina släktingar och vänner via chatt och de kan alltid nå mig när min dator är på.
Att jag tillbringar en dag med att vara irriterad och sur för att det inte funkar är ett säkert tecken på att jag är beroende. Jag behöver min dagliga dos av Internet. Jag är så glad att det kom tillbaks till mig. Nöjd och glad igen surfar jag runt och roar mig. Känner hur humöret stiger igen. Jag är en internetknarkare. Man kanske borde söka hjälp för det där?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar