Läser i aftonbladet om att man i Los Angeles nu har tagit ett ettårigt förbud mot öppnandet av snabbmatsrestauranger i fattiga områden med överviktig befolkning. Fetma är ett problem här så på sätt och vis kan jag förstå att man från myndigheternas sida letar efter lösningar. Men vilken dålig och ogenomtänkt lösning man har hittat!
För det första är det inte bara fattiga människor som har problem med vikten och att antyda att dessa människor inte själva kan ta ansvar för sin egen kost är förnedrande. För det andra så har man tydligen inte tänkt på att man i och med detta beslut också kommer att påverka arbetssituationen i de här områdena. För snabbmatsrestauranger erbjuder många arbetstillfällen. Närheten till restauranger påverkar var folk handlar och tillbringar sin fritid. På sikt har man alltså gjort det ännu svårare för människor i de här fattiga områdena att försörja sig.
Om man nu verkligen vill göra något åt problemet med fetma så tycker jag att man istället kunde ägna mer tid åt att se över reglerna för vilken information som man borde erbjuda alla konsumenter när man handlar livsmedel och äter på restaurang. Varför inte se till att alla menyer innehåller näringsfakta? Många restaurangkedjor har här börjat med att ha en sektion på sina menyer där de rekommenderar de rätter som innehåller minst kalorier på sin meny. Men alla rätter på menyn borde ha den här informationen.
Om man nu verkligen vill göra något åt problemet med fetma så borde man kanske också satsa lite pengar på att informera och utbilda människor om vad man bör tänka på när man äter. Dela ut broschyrer, kör annonser på TV, gå ut i skolorna och informera, sänd ut informationsmaterial till inköpschefer i livsmedelaffärer....
Om man nu verkligen vill göra något åt problemet med fetma så se över reglerna för hur man får lov att marknadsföra sin snabbmat. Förbjud McDonalds att locka barn till sig med gratis leksaker. Förbjud flingtillverkare att stoppa ner sina belöningar i sina paket. För varför är det så att det bara är de mest onyttiga flingorna som är proppfulla med socker och choklad som har små presenter till ungarna i botten? Jag kommer ihåg när jag själv var liten och mamma frågade vilka flingor jag ville ha. Frosties vann alltid därför att jag visste att inuti det där paketet fanns en liten överaskning till mig. Det är ett mäktigt marknadsföringstrick det där att skola in ungar i att älska en viss leverantör med hjälp av de där mutorna.
Men att bestraffa en viss stadsdel och antyda att fattigdom innebär dumhet är så enormt korkat.
onsdag 30 juli 2008
tisdag 29 juli 2008
Klarade testet!
Woohoo. Fick precis svar ifrån ChaCha och jag klarade testen så att jag kan börja tjäna lite pengar. Det är inte mycket men det känns ändå bra att nu ha möjligheten att få in åtminstone lite pengar som jag tjänat själv. Dags att börja få ihop pengar till en present till maken!! Ska bli intressant och se hur mycket man kan få ihop om man väljer att vara uppkopplad riktigt många timmar varje dag och svara på frågor. Nu är jag väldigt tacksam för att jag är en snabb läsare för då ökar ju chanserna att hinna med många frågor :).
Säkerhet
Jag läser i aftonbladet idag att europeiska resenärer i framtiden kommer att tvingas att registrera sig online och upplysa de amerikanska myndigheterna om diverse hälsoproblem, droghistoria och eventuella kriminella aktiviteter innan de får lov att resa in i landet. Man måste ha tillåtelse från antiterrormyndigheterna innan man blir insläppt.
I nuläget får man vid inresa till USA besvara de där frågorna på en enkät som man fyller i på planet på resan över - så egentligen är det ju ingen större skillnad förutom att man måste dela med sig av de här uppgifterna tidigare. Kanske kan det till och med förhindra att någon resenär blir nekad insläppning på plats p.g.a de där frågorna? Någon enstaka resenär som är dum nog att ange att man har sysslat med folkmord att man har drogproblem osv kan ju besparas lite pengar genom att bli nekad innan de ens kommit ombord på planet till USA.
Fast hur länge kommer det att dröja innan de där frågorna blir ännu fler? Vår säkerhet ombord är viktig - men börjar det inte bli så att man känner sig osäker och nästan ursäktande för att man överhuvudtaget vill resa? Var går egentligen gränsen för vad man ska kunna utsättas för bara för att man inte vill stanna i sina egna länder och aldrig korsa några gränser? Kliv igenom röntgenapparater, ta av dig skorna, var beredd på en kroppsvisitering, var beredd på att man tar din bärbara dator i beslag eller tar en kopia av din hårddisk för att snoka igenom dess innehåll vid senare tillfälle, undra vilka myndigheter som läser dina privata email och vilken information som samlas in om dig via allt du gör både på Internet, med dina kreditkort och andra saker. Till och med bara genom att bära en mobiltelefon så kan ju den som vill och har makten till det använda den för att se precis var du befinner dig just nu - åtminstone om du alltid har din telefon med dig...
Man kan ha hur mycket säkerhetsåtgärder som helst egentligen. Men terrorister kommer ändå alltid att hitta något sätt att skada andra. Om man inte kan spränga ett plan så kommer man att spränga något varuhus någonstans. Ja, det är fruktansvärt otäckt med terroristdåd och vi bär alla minnen av den där ödesdigra dagen, den 11:e september, som har haft så många konsekvenser för hur vi lever idag.
Men är det inte lite underligt att man lägger så fruktansvärt mycket energi och oro på att bekämpa den här terrorn men samtidigt inte lägger ner lika mycket energi på att ta ifrån invånarna här i USA sina vapen? Antalet människor som dör i vapenolyckor här varje år är betydligt högre än antalet som i USA dör av terrordåd varje år. Här borde man kanske oroa sig lite mer över det faktum att skolelever vid ett flertal tillfällen har tagit med sig en pistol till sin skola och dödat sina klasskamrater.
Terrordåd låter så mycket hemskare. Terrordåd dödar så många människor på samma gång. Handeldvapen kanske inte alltid dödar så många åt gången. Men räkna liken på alla de barn som har dött därför att de hittat någon släktings revolver och inte förstått att det inte är en leksak. Räkna liken på alla de som råkade befinna sig på fel plats just när någon rånare beväpnad med en lättköpt revolver börjar skjuta vilt omkring sig för att komma undan. Räkna liken på alla de som har dött därför att någon med fruktansvärt dåligt temperament och dåligt omdöme under ett raseriutbrott i fyllan har bestämt sig för att skjuta ihjäl någon var en bra lösning.
Beskydda amerikas invånare från alla främlingar från andra länder. Men vem skyddar amerikanare från sig själva?
I nuläget får man vid inresa till USA besvara de där frågorna på en enkät som man fyller i på planet på resan över - så egentligen är det ju ingen större skillnad förutom att man måste dela med sig av de här uppgifterna tidigare. Kanske kan det till och med förhindra att någon resenär blir nekad insläppning på plats p.g.a de där frågorna? Någon enstaka resenär som är dum nog att ange att man har sysslat med folkmord att man har drogproblem osv kan ju besparas lite pengar genom att bli nekad innan de ens kommit ombord på planet till USA.
Fast hur länge kommer det att dröja innan de där frågorna blir ännu fler? Vår säkerhet ombord är viktig - men börjar det inte bli så att man känner sig osäker och nästan ursäktande för att man överhuvudtaget vill resa? Var går egentligen gränsen för vad man ska kunna utsättas för bara för att man inte vill stanna i sina egna länder och aldrig korsa några gränser? Kliv igenom röntgenapparater, ta av dig skorna, var beredd på en kroppsvisitering, var beredd på att man tar din bärbara dator i beslag eller tar en kopia av din hårddisk för att snoka igenom dess innehåll vid senare tillfälle, undra vilka myndigheter som läser dina privata email och vilken information som samlas in om dig via allt du gör både på Internet, med dina kreditkort och andra saker. Till och med bara genom att bära en mobiltelefon så kan ju den som vill och har makten till det använda den för att se precis var du befinner dig just nu - åtminstone om du alltid har din telefon med dig...
Man kan ha hur mycket säkerhetsåtgärder som helst egentligen. Men terrorister kommer ändå alltid att hitta något sätt att skada andra. Om man inte kan spränga ett plan så kommer man att spränga något varuhus någonstans. Ja, det är fruktansvärt otäckt med terroristdåd och vi bär alla minnen av den där ödesdigra dagen, den 11:e september, som har haft så många konsekvenser för hur vi lever idag.
Men är det inte lite underligt att man lägger så fruktansvärt mycket energi och oro på att bekämpa den här terrorn men samtidigt inte lägger ner lika mycket energi på att ta ifrån invånarna här i USA sina vapen? Antalet människor som dör i vapenolyckor här varje år är betydligt högre än antalet som i USA dör av terrordåd varje år. Här borde man kanske oroa sig lite mer över det faktum att skolelever vid ett flertal tillfällen har tagit med sig en pistol till sin skola och dödat sina klasskamrater.
Terrordåd låter så mycket hemskare. Terrordåd dödar så många människor på samma gång. Handeldvapen kanske inte alltid dödar så många åt gången. Men räkna liken på alla de barn som har dött därför att de hittat någon släktings revolver och inte förstått att det inte är en leksak. Räkna liken på alla de som råkade befinna sig på fel plats just när någon rånare beväpnad med en lättköpt revolver börjar skjuta vilt omkring sig för att komma undan. Räkna liken på alla de som har dött därför att någon med fruktansvärt dåligt temperament och dåligt omdöme under ett raseriutbrott i fyllan har bestämt sig för att skjuta ihjäl någon var en bra lösning.
Beskydda amerikas invånare från alla främlingar från andra länder. Men vem skyddar amerikanare från sig själva?
måndag 28 juli 2008
Guldglimtar i skymningen
Jag hade aldrig sett eldflugor innan jag flyttade hit till Michigan så första gången kändes nästan magiskt. Jag tycker fortfarande om att stå ute på vår balkong när mörkret börjar falla och titta på alla dessa små guldsken som glimtar till emellanåt.
Just nu verkar det vara högsäsong för eldflugeaktivitet och deras eldsken blinkar till över hela trädgården. Det är oerhört vackert. Fast jag har sett bilder på eldflugor och i närbild är de definitivt inte vackra. Jag är lite av en insektsfobiker (speciellt spindlar) så nej, de får gärna hålla sig därute i trädgården och låta mig njuta av det vackra på säkert avstånd.

Lite ChaCha?
Maken nästan överföll mig igår kväll full av iver över att han hade hittat något jag kunde sysselsätta mig lite med tills jag får ett riktigt jobb. På ett forum han läser så hade en postare skrivit om att man sökte guider till ChaCha. En ChaCha guide tar emot sms-meddelanden från hela USA och ger sig ut på jakt på Internet efter svaren på de frågor dessa ställer. För varje fråga en guide svarar på, genom att skicka tillbaks ett textmeddelande på högst 160 tecken inklusive en länk till var frågeställaren kan läsa mer, så får man då 15 cent.
Det kan vara frågor om vad som helst mellan himmel och jord. Väganvisningar, sportfrågor, väder, vem som vunnit en emmy....den stora utmaningen är alltså att hitta dessa svar på under 10 minuter och helst inom ramen av 6 minuter och korta ner svaret till att rymmas på 160 tecken. Då får man inte använda sig av wikipedia, answerbag och liknande siter heller. Nej, man ska försöka hitta länkar som ser bra ut och ger intryck av att vara förtroendeingivande.
Man blir nog inte speciellt rik på 15 cent per fråga men visst det är ju bättre än ingenting. Fast för att få bli guide måste man först genomgå några tester för att bevisa att man har vad som krävs för att klara av det där jobbet. Maken var extremt ivrig så jag bestämde mig för att det kunde ju inte skada att testa. Fast nervös var jag - för tidspressen när det gäller att hitta de där svaren får definitivt hjärtat att bulta lite extra. Allra helst eftersom tiden när man gör det där simulationstestet för ChaCha är ännu snävare än vad det är ifall man blir accepterad och får börja guida på riktigt. Nåja det känns som om testet gick ok så jag får väl hoppas att jag snart får ett mail som säger att jag klarade det. Någon katastrof om jag misslyckas är det ju inte - men maken blir nog besviken.
Fast jag hoppas att han inte har visioner om att jag ska sitta framför min dator från kl 7 på morgonen tills jag går och lägger mig på kvällen för att konstant svara på frågor. För om det ska bli några stora summor av det där guidandet måste man nog lägga ner väldigt mycket tid på det. Men lite pengar för att själv kunna betala för lite kläder, cigg och annat vore definitivt bra. Jag får enorma skuldkomplex över att maken måste betala allt jag vill ha. Jag har aldrig tidigare varit så beroende av någon annan för sånt där om man inte räknar barndomsåren förstås! Förresten så skulle det passa riktigt bra om jag kunde tjäna lite pengar nu för makens födelsedag är inte så långt borta och det känns oerhört fånigt att köpa en "present" för hans pengar och överräcka.... Förra året valde jag att istället för att handla en present till honom att designa en snygg signatur han kunde använda på sina forum istället. Maken är inte speciellt bra på Photoshop så det passade ju bra som present.
Det kan vara frågor om vad som helst mellan himmel och jord. Väganvisningar, sportfrågor, väder, vem som vunnit en emmy....den stora utmaningen är alltså att hitta dessa svar på under 10 minuter och helst inom ramen av 6 minuter och korta ner svaret till att rymmas på 160 tecken. Då får man inte använda sig av wikipedia, answerbag och liknande siter heller. Nej, man ska försöka hitta länkar som ser bra ut och ger intryck av att vara förtroendeingivande.
Man blir nog inte speciellt rik på 15 cent per fråga men visst det är ju bättre än ingenting. Fast för att få bli guide måste man först genomgå några tester för att bevisa att man har vad som krävs för att klara av det där jobbet. Maken var extremt ivrig så jag bestämde mig för att det kunde ju inte skada att testa. Fast nervös var jag - för tidspressen när det gäller att hitta de där svaren får definitivt hjärtat att bulta lite extra. Allra helst eftersom tiden när man gör det där simulationstestet för ChaCha är ännu snävare än vad det är ifall man blir accepterad och får börja guida på riktigt. Nåja det känns som om testet gick ok så jag får väl hoppas att jag snart får ett mail som säger att jag klarade det. Någon katastrof om jag misslyckas är det ju inte - men maken blir nog besviken.
Fast jag hoppas att han inte har visioner om att jag ska sitta framför min dator från kl 7 på morgonen tills jag går och lägger mig på kvällen för att konstant svara på frågor. För om det ska bli några stora summor av det där guidandet måste man nog lägga ner väldigt mycket tid på det. Men lite pengar för att själv kunna betala för lite kläder, cigg och annat vore definitivt bra. Jag får enorma skuldkomplex över att maken måste betala allt jag vill ha. Jag har aldrig tidigare varit så beroende av någon annan för sånt där om man inte räknar barndomsåren förstås! Förresten så skulle det passa riktigt bra om jag kunde tjäna lite pengar nu för makens födelsedag är inte så långt borta och det känns oerhört fånigt att köpa en "present" för hans pengar och överräcka.... Förra året valde jag att istället för att handla en present till honom att designa en snygg signatur han kunde använda på sina forum istället. Maken är inte speciellt bra på Photoshop så det passade ju bra som present.
söndag 27 juli 2008
Woman's world
Jag har äntligen hittat en veckotidning som jag tycker är värd pengarna här. Jo, jag måste erkänna att ibland är det kul att läsa lite skvaller och att läsa lite om mode. Men jag brukar nöja mig med att läsa såna tidningar hos frisören eller tandläkaren eftersom jag tycker att de tar hutlöst betalt för tidningar där hälften av innehållet bara är annonser. Förresten vill man ha skvaller numera så duger det så bra med Internet. Aftonbladet brukar också vara en bra gratiskälla till allehanda skvallerhistorier och konstiga nyhetshistorier. Maken får oftast uppläst för sig om alla märkligheter som pågår här på jordklotet.
I ett par veckor nu så har jag köpt "Woman's world" som bara kostar 1.79 dollar (ca 10 kronor). Den innehåller en liten blandning av hälsotips, hushållstips, sminktips, matlagning m.m. Fast precis som övriga kvinnotidningar så ger de alltid så bra bantningstips för att sedan ett par sidor senare ha några sidor med urläckra recept på chokladkakor och sånt. Suck. De gör det verkligen inte lätt att vara kvinna ibland. Jag tycker att så många av tidningarna riktade till kvinnor får mig att känna dåligt samvete för att jag inte har den där perfekta figuren, inte är den där superkvinnan som klär mig rätt, sminkar mig perfekt och lyckas använda mina feminima sidor för att förföra och charma samtidigt som jag gör karriär och uppfostrar barn osv...
Fast "Woman's World" tycker jag om. En sån där lagom liten dos av råd om allt möjligt men någorlunda förankrat i verkligheten. Den verkar vara riktad till helt vanliga imperfekta kvinnor och dessutom billig. Maken skrattade dock när jag plockade ner det senaste numret från hyllan i affären sist. Han pekade på framsidan och kommenterade att "den där tidningen verkar ju alltid handla om samma saker."
Jodå, den har alltid en kvinna på framsidan och någon form av rubrik om revolutionerande bantningstips. Jodå på framsidan finns alltid en bild av någon maträtt eller kaka som de hävdar att man kan äta hur mycket som helst av utan att gå upp i vikt - den här veckan är det en kaka som innehåller både jordgubbar, choklad och glass! Jodå på framsidan finns oftast rubriker som lovar råd om hur man kan minska risken för cancer, hur man kan få mer energi, hur man blir mer lycklig...maken fnyser.....och jag pekar på de där tidningarna som är riktade till männen.....för "hans" tidningar ser också alltid likadana ut...
I ett par veckor nu så har jag köpt "Woman's world" som bara kostar 1.79 dollar (ca 10 kronor). Den innehåller en liten blandning av hälsotips, hushållstips, sminktips, matlagning m.m. Fast precis som övriga kvinnotidningar så ger de alltid så bra bantningstips för att sedan ett par sidor senare ha några sidor med urläckra recept på chokladkakor och sånt. Suck. De gör det verkligen inte lätt att vara kvinna ibland. Jag tycker att så många av tidningarna riktade till kvinnor får mig att känna dåligt samvete för att jag inte har den där perfekta figuren, inte är den där superkvinnan som klär mig rätt, sminkar mig perfekt och lyckas använda mina feminima sidor för att förföra och charma samtidigt som jag gör karriär och uppfostrar barn osv...
Fast "Woman's World" tycker jag om. En sån där lagom liten dos av råd om allt möjligt men någorlunda förankrat i verkligheten. Den verkar vara riktad till helt vanliga imperfekta kvinnor och dessutom billig. Maken skrattade dock när jag plockade ner det senaste numret från hyllan i affären sist. Han pekade på framsidan och kommenterade att "den där tidningen verkar ju alltid handla om samma saker."
Jodå, den har alltid en kvinna på framsidan och någon form av rubrik om revolutionerande bantningstips. Jodå på framsidan finns alltid en bild av någon maträtt eller kaka som de hävdar att man kan äta hur mycket som helst av utan att gå upp i vikt - den här veckan är det en kaka som innehåller både jordgubbar, choklad och glass! Jodå på framsidan finns oftast rubriker som lovar råd om hur man kan minska risken för cancer, hur man kan få mer energi, hur man blir mer lycklig...maken fnyser.....och jag pekar på de där tidningarna som är riktade till männen.....för "hans" tidningar ser också alltid likadana ut...
lördag 26 juli 2008
Prickiga jag
Jag är nog allergisk mot USA, säger jag till maken och han får genast något oroligt i blicken. Men det är tyvärr sant för trots att jag har haft allergier tidigare så kämpar jag mycket mer med olika hudproblem nu än innan jag flyttade hit.
I två dagar nu har jag haft sån klåda på bröstkorgen att jag haft svårt att sova ordentligt. Som en halvsovande zombie går jag omkring här och försöker låta bli att klia på eländet. Hela framsidan från halsen ner till brösten är täckt av röda fläckar och små prickar där jag kliat för mycket. Jag kastar misstänksamma blickar på heltäckningsmattan och undrar om det eventuellt kan vara så att det samlas alltför mycket damm i huset? Jag inspekterar tvättmedlet och undrar om jag kanske borde byta för att se om det hjälper. Till och med katten får sig en liten blick - men jag har alltid varit omgiven av djur och inte haft några problem tidigare så jag bestämmer mig för att hon troligen är oskyldig - åtminstone hoppas jag verkligen det.
Kanske är det luftfuktigheten? Hela sommaren känns det som om jag gått omkring och inte fått ordentligt med syre därför att näsan har varit halvt igentäppt och endast under ett fåtal dagar då luften för en gångs skull har känts frisk och fläktande istället för fuktig så har det varit skönt att andas.
Jag börjar bli trött på att alltid ha någon sorts röda prickar, eller partier, någonstans på kroppen. För några månader sen var det på ryggen så då slapp jag åtminstone själv se eländet men maken fick ställa upp varje kväll med att smörja in med salva så att kliandet skulle sluta. Det värsta med att ha den här klådan på framsidan är att det är väldigt svårt att inte falla för frestelsen att klia bara lite grann när man är utomhus. Jo för det ser ju "jättesnyggt" ut när grannarna får se en hålla på och klia sig mellan brösten hela tiden. Problemet med att klia bara lite grann är att när man väl har börjat är det oerhört svårt att sluta. Den där klådan blir så mycket värre när man faller för frestelsen och kliar sig.
Stackars maken, tänker jag. En kortväxt, envis, knubbig och prickig svenska är verkligen långt ifrån hans bild av hur svenska kvinnor var innan han träffade mig.
I två dagar nu har jag haft sån klåda på bröstkorgen att jag haft svårt att sova ordentligt. Som en halvsovande zombie går jag omkring här och försöker låta bli att klia på eländet. Hela framsidan från halsen ner till brösten är täckt av röda fläckar och små prickar där jag kliat för mycket. Jag kastar misstänksamma blickar på heltäckningsmattan och undrar om det eventuellt kan vara så att det samlas alltför mycket damm i huset? Jag inspekterar tvättmedlet och undrar om jag kanske borde byta för att se om det hjälper. Till och med katten får sig en liten blick - men jag har alltid varit omgiven av djur och inte haft några problem tidigare så jag bestämmer mig för att hon troligen är oskyldig - åtminstone hoppas jag verkligen det.
Kanske är det luftfuktigheten? Hela sommaren känns det som om jag gått omkring och inte fått ordentligt med syre därför att näsan har varit halvt igentäppt och endast under ett fåtal dagar då luften för en gångs skull har känts frisk och fläktande istället för fuktig så har det varit skönt att andas.
Jag börjar bli trött på att alltid ha någon sorts röda prickar, eller partier, någonstans på kroppen. För några månader sen var det på ryggen så då slapp jag åtminstone själv se eländet men maken fick ställa upp varje kväll med att smörja in med salva så att kliandet skulle sluta. Det värsta med att ha den här klådan på framsidan är att det är väldigt svårt att inte falla för frestelsen att klia bara lite grann när man är utomhus. Jo för det ser ju "jättesnyggt" ut när grannarna får se en hålla på och klia sig mellan brösten hela tiden. Problemet med att klia bara lite grann är att när man väl har börjat är det oerhört svårt att sluta. Den där klådan blir så mycket värre när man faller för frestelsen och kliar sig.
Stackars maken, tänker jag. En kortväxt, envis, knubbig och prickig svenska är verkligen långt ifrån hans bild av hur svenska kvinnor var innan han träffade mig.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)