Att vara vacker

Maken tycker ibland att det är lite konstigt att jag är så hård mot mig själv när jag tittar mig i spegeln eller när jag tillbringar 10 minuter med att läsa innehållsdeklarationerna på hyllorna i affären på jakt efter det minst kaloririka alternativet. Han skakar på huvudet åt mig när jag har mycket lättare för att rabbla upp en lång lista över saker med mig själv som jag inte tycker duger än när jag febrilt försöker tänka ut saker som är bra.

Fast maken har ju inte växt upp som tjej och har inte blivit lika bombarderad med alla dessa budskap som säger åt honom att vara smal, att vara sminkad, att klä sig perfekt, att vara perfekt. Tja, jo han har ju sett de där budskapen också och även om de inte har haft någon innebörd för hans egen kropp så har de påverkat hans syn på hur en bra tjej ska se ut och vara.

För maken sitter där framför TV:n och hasplar ur sig saker som "oh it's that ugly Charlies Angel" när han får syn på Kate Jackson i något program. Stackars Kate Jackson. För jag tittar på henne och tycker att hon är en vacker kvinna. Det är bara det att det är oerhört orättvist att Jaclyn Smith och Farah Fawcett var hennes motspelare. För nu är hon den fula ängeln. Den som maken inte tycker duger.

På samma sätt har maken sågat Molly Ringwald. Nej, Mollys näsa är tydligen inte tillräckligt vacker. Sen har hon tydligen för mycket fräknar också. Maken berättar om hur man under 80-talet när Molly var som störst pratade ganska mycket om just hur hennes utseende inte dög på den radiostation som maken gillar - sports radio. Där ringde killar in och diskuterade hur ful hon var.

Jag har suttit här tillsammans med maken och tittat på Americas next top model och hört maken deklarera hur någon deltagare inte är tillräckligt söt. Tack och lov har han inte hållit med när dessa trådsmala modeller har kallats för tjocka utan skakat lika förvirrat på huvudet som jag. Men maken är hård mot många av de kvinnor som fladdrar förbi på vår TV-skärm. Sen undrar han varför jag blir orolig över hur jag ser ut. Suck.